moonlander

... livet som föräldraledig är som en paus från "det riktiga livet". Alla dagar är lika varandra; vakna, mata, äta, byta blöja, söva, mata, äta... etc och det går egentligen inte skilja denna dag från gårdagen. Men ändå är varje dag så unik och speciell, ingen annan tid i livet får man möjligheten att under så lång tid uppleva såna dagar som under föräldraledigheten. Den gränslösa kärlek som man känner för sina barn finns givetvis hela livet men när man får ha förmånen att spendera varje dag hemma känns det så harmoniskt... Att få se sina barn utvecklas, kunna finnas hos dem hela tiden och bara njuta av dagarna är en vardag som är utöver det normala. 

Vardagen är för mig det bästa som finns, vardagen är det som bygger upp våra liv och den vardag man upplever som föräldraledig hemma med sina barn är en bubbla av liv mitt i en värld som annars kan springa ifrån en ganska fort.

Jag har upptäckt att man aldrig ska underskatta sin vardag, det finns något tryggt i rutiner, tider att passa, mat att laga och famlj och vänner att dela allt med. Många upplever vardagen som tråkig men nästan hela livet består av vardag och när det ofattbara drabbar en, som i vårt fall vår förlust av älskade lille Alex, då vill man bara tillbaka till den vardag man hade, den man levde innan det fruktansvärda hände. För i den vardagen vet man ju inte vad som sker framför oss och man har möjligheten att längta efter och planera sin framtid.

Att inte veta exakt vad som sker imorgon är en gåva och jag har lärt mig att uppskatta min vardag som den trygghet den är.