moonlander

Det är så skönt när solen skiner och det är varmt ute. Inte så långt till sommaren nu. Igår planterade jag och en kompis en massa frön, närmare hundra stycken. Vi planterade både blommor och grönsaker. I växthuset ska vi i år ha gurka, tomater, körsbärstomater och gul lök. I landet ska det vara morötter och ärtskidor och potatis. Sedan blir det ett nytt försök att planetra squash i komposten, förra året vart det bara en stackars squash... I blomväg vart det blå och vita penséer, vita petunior, blå och rosa hänglobelior. Nu ska jag nog kunna fylla upp alla krukor, blomlådor och amplar jag har, ska även skaffa lite fler blomlådor till altanen. Känns så skönt att plantera och planera sommarens växter. Det är ett starkt bevis på att sommaren och ljusare tider kommer trots dagens mörker...

Ikväll ska vi fira min farmor som fyllt 70 år! Ska ut och äta hela tjocka släkten. Det blir nog kul (och gott!). Sambon håller just nu på att sätta fast luckan till hundkojan, nu är den snart klar. Hoppas hunden inte äter upp den bara... av den provisoriska hundkojan som han har idag saknas det snart två hela väggar... han är en jäkel på att gnaga den rackaren!

Sonen är hos sina kompisar och leker, skönt för honom att få göra det. I morse lekte han begravning hemma med en docka... dockan var död sa han och det var sista gången han skulle se henne nu. Han strök henne på kinden och höll i hennes hand... det kändes i mitt hjärta att se och höra honom. Men han bearbetar ju genom leken. När vi var nere hos min sambos föräldrar under påsken gick vår son upp en morgon före oss och väkte farmor. När de varit uppe en stund sa han till farmor att han skulle se om vi levde och smög in i rummet där vi sov. S¨å vansinnigt att han ska behöva känna sådan oro när han är så liten! Han borde inte behöva det!