moonlander

I måndags den 21:a juli var det 6 månader sedan vi förlorade vår lillkille. Det regnade kraftigt och blåste den dagen så vädret speglade våra sinnen ganska väl. Så har det alltid varit. På söndagen den 20:e januari när vi fick beskedet var det snöstorm ute och den 1:a februari på hans begravning snöade och blåste det kraftigt. Det känns som att universum följer oss i vår sorg.

På måndagen hade vi plockat stora buketter från vår tomt som vi satte vid hans grav, en från mig och sambon och en från storebror. Tycker om att få plocka blommor åt honom själv och sätta ihop egna buketter, känns personligt och omsorgsfullt.

Har fått tråkiga besked om en familjemedlem till en av mina vänner, riktigt tråkigt var det att höra om vad som drabbat dem och jag tänker mycket på kompisen och hela hans familj. Önskar så att allt ska gå väl för dem! Livet är verkligen inte rättvist!