Mjölkstockning och feber...
Lördagens härliga väder fick mig att gå i linne hela dagen... Kanske lite korkat eftersom det blåste rätt mycket men nog trodde jag det skulle gå bra... men icke... i söndags började jag känna av mjökstockning och på kvällen kom febern... Fy f*n vad ont det gör!!
Spenderade söndagsnatten med varm vetekudde på bröstet och även så ofta jag kunde under måndagen så på måndagseftermiddagen släppte febern och idag, tisdag, gör det inte fullt så ont längre... Att amma har (och är) verkligen en plåga just nu men skönt att det börjar gå över i alla fall!
Nu har jag gått med dubbla inlägg i BH:n och dubbla t-shirts... lite varmt men det är det värt! Hoppas sommaren som kommer blir historiens vindstillaste sommar i alla fall...! =)
Jag
Jag
Jag känner
Jag känner mig
Jag känner mig glad
Jag känner mig trött
Jag känner mig lycklig
Jag känner mig sliten
Jag känner mig
Jag känner
Jag
Jag känner
Jag känner mig
Jag känner mig glad
Jag känner mig trött
Jag känner mig lycklig
Jag känner mig sliten
Jag känner mig
Jag känner
Jag
Härlig dag!
...och ett år närmare 30..!
Men man får anta att man också blir klokare ju äldre man blir, mer erfaren och lite visare. Kikade i spegeln i morse och tycker inte att jag såg äldre ut än igår, i huvudet är jag fortfarande omkring 20-22 år gammal - jag håller fast vid den känslan!
Jag har hur som helst firat dagen med mycket fika, presenter och besök. Har varit en underbar dag och solen har till och med kikat fram lite emellanåt vilket alltid känns härligt. Har fått fantastiskt fina presenter och det är så underbart med en sån fin familj och underbara vänner som tänker på mig, tack alla!! =)
Nu lägger jag ett år till i meritlistan och fortsätter vandringen mot mer visdom och erfarenhet!
Men man får anta att man också blir klokare ju äldre man blir, mer erfaren och lite visare. Kikade i spegeln i morse och tycker inte att jag såg äldre ut än igår, i huvudet är jag fortfarande omkring 20-22 år gammal - jag håller fast vid den känslan!
Jag har hur som helst firat dagen med mycket fika, presenter och besök. Har varit en underbar dag och solen har till och med kikat fram lite emellanåt vilket alltid känns härligt. Har fått fantastiskt fina presenter och det är så underbart med en sån fin familj och underbara vänner som tänker på mig, tack alla!! =)
Nu lägger jag ett år till i meritlistan och fortsätter vandringen mot mer visdom och erfarenhet!
Stressad...
Känner mig rätt stressad nu för tiden... egentligen vet jag inte varför men det känns som att jag borde hinna med så mycket nu men hinner ingenting... Största anledningen är väl kanske att vi varit så sjuka och det har inte gått göra så mycket och det är väl bara att acceptera. Började kratta lite på gården igår men gav upp rätt snabbt eftersom släpen var full med skrot som ska till tippen idag, så hade ingenstans at göra av lövhögarna... dessutom så är det ju så mycket snö kvar så det är väl lika bra att vänta några dagar till.
Men å andra sidan är det skönt att börja jobba på tomten nu, att rensa ute rensar nog skallen lika mycket... Fast en tanke som gnager i huvudet emellanåt och som kommer i perioder är tillbaka igen. Jag skulle vilja komplettera med en liten text på Alex gravsten... Har tänkt på det typ ända sedan vi fick stenen för snart två år sen och jag borde nog kolla upp om det går fixa... Pratade med sambon igår om det och han höll med mig...
Vi har förresten varit och gjort vårfint hos lillkillen i helgen, äntligen var så pass med snö och is borta så vi kunde ta bort vinterdekorationerna. Gjorde i ordning en liten korg med minipenséer och det blev fint och mysigt där. Har även tre stycken söta mjukisdjur som han fick på sin tvåårsdag och på Alla hjärtans dag. En liten fjäril hänger ovanför blommorna och vakar över hans grav.
Lillkillen... tänk vad han hade varit ute och busat på gräsmattan nu när snön är borta om han funnits hos oss...
Men å andra sidan är det skönt att börja jobba på tomten nu, att rensa ute rensar nog skallen lika mycket... Fast en tanke som gnager i huvudet emellanåt och som kommer i perioder är tillbaka igen. Jag skulle vilja komplettera med en liten text på Alex gravsten... Har tänkt på det typ ända sedan vi fick stenen för snart två år sen och jag borde nog kolla upp om det går fixa... Pratade med sambon igår om det och han höll med mig...
Vi har förresten varit och gjort vårfint hos lillkillen i helgen, äntligen var så pass med snö och is borta så vi kunde ta bort vinterdekorationerna. Gjorde i ordning en liten korg med minipenséer och det blev fint och mysigt där. Har även tre stycken söta mjukisdjur som han fick på sin tvåårsdag och på Alla hjärtans dag. En liten fjäril hänger ovanför blommorna och vakar över hans grav.
Lillkillen... tänk vad han hade varit ute och busat på gräsmattan nu när snön är borta om han funnits hos oss...
Nio år tillsammans
Igår på Valborgsmässoafton firade jag och min underbara sambo nio år tillsammans. Vi blev ett par på valborgs 2001 bara 19 år gamla.
När jag tänker tillbaka på den här tiden börjar man inse hur mycket vi har åstadkommit ihop. Vi har gått från ungdomslivet in i vuxenvärlden, vi har gått från största lycka när vi fick vår förstfödda son till djupaste sorg när vi förlorade vår andra. Vi fick återigen uppleva den totala lyckan tillsammans när vi fick vår dotter. Vi har byggt ett liv tillsammans med allt vad det innebär, vi har lyckats ibland och misslyckats ibland men vi har alltid haft varandra och vi har alltid funnits där för varandra.
Vi har upplevt så mycket, känt så mycket, gjort så mycket... Vi har skapat oss ett liv, ett hem.
Jag är så glad för dessa nio år och ser fram emot vårt framtida liv tillsammans. Jag är så lycklig för det vi har och enormt glad för att jag träffade min underbare gubbe för nio år sen! Älskar honom av hela mitt hjärta och hela min själ! :-)
Vi firade också vår förlovningsdag igår, i sex år har vi nu varit förlovade. Förlovningen skedde uppe på en fjällstopp i Funäsdalen, med solsken och blå himmel som bakgrund.
Tack Andreas för att du finns och för att du är min!
När jag tänker tillbaka på den här tiden börjar man inse hur mycket vi har åstadkommit ihop. Vi har gått från ungdomslivet in i vuxenvärlden, vi har gått från största lycka när vi fick vår förstfödda son till djupaste sorg när vi förlorade vår andra. Vi fick återigen uppleva den totala lyckan tillsammans när vi fick vår dotter. Vi har byggt ett liv tillsammans med allt vad det innebär, vi har lyckats ibland och misslyckats ibland men vi har alltid haft varandra och vi har alltid funnits där för varandra.
Vi har upplevt så mycket, känt så mycket, gjort så mycket... Vi har skapat oss ett liv, ett hem.
Jag är så glad för dessa nio år och ser fram emot vårt framtida liv tillsammans. Jag är så lycklig för det vi har och enormt glad för att jag träffade min underbare gubbe för nio år sen! Älskar honom av hela mitt hjärta och hela min själ! :-)
Vi firade också vår förlovningsdag igår, i sex år har vi nu varit förlovade. Förlovningen skedde uppe på en fjällstopp i Funäsdalen, med solsken och blå himmel som bakgrund.
Tack Andreas för att du finns och för att du är min!
